Scared to death
Hej!
Sitter och dricker lite the efter en helt galen dag...
På förmiddagen var det bestämt att Rikard skulle ha Kaspian några timmar och jag skulle få gå på stan i lugn och ro...
Efter en timme ringer han och är helt förtvivlad, jag hör Kaspian helt hysterisk i bakgrunden.
Skyndar mig hem men han skriker och skriker hysteriskt vad vi än gör.
Jag som är väldigt van med min lugna Kaspian fick panik eftersom jag inte visste vad som var fel så jag började också gråta..
Efter kanske en timmes gallskrikande tystnade han iallafall och somnade av utmattning och jag var hur rädd som helst och satt med handen på hans mage för att se att han andades... Hemskaste känslan i världen... aldrig varit så rädd tror jag. Jag vet inte varför men det var bara som om något var så fel när han skrek så mycket..
På eftermiddagen tog iallafall jag och Kaspian bilen ut till graven och jag kände sådana enorma skuldkänslor när jag sa att VI skulle åka hem till RIKARD och äta middag.
För det första kändes det som om jag tog hans son ifrån honom på något sätt.
För det andra så har jag nog knappt ännu fattat att han faktiskt är borta... Känner mig så otroligt otrogen och fel när jag är med Rikard...
Han är iallafall underbar och förstår så bra och vi kan prata om det och ibland orkar jag inte ha kontakt någon dag då förstår han det..
Är otroligt glad att jag hittat en sådan fin och lugn kille...
Nu ska jag iallafall sova...
Kaspian har förresten helt underbara sovrutiner nuförtiden och vaknar runt nio...
Sitter och dricker lite the efter en helt galen dag...
På förmiddagen var det bestämt att Rikard skulle ha Kaspian några timmar och jag skulle få gå på stan i lugn och ro...
Efter en timme ringer han och är helt förtvivlad, jag hör Kaspian helt hysterisk i bakgrunden.
Skyndar mig hem men han skriker och skriker hysteriskt vad vi än gör.
Jag som är väldigt van med min lugna Kaspian fick panik eftersom jag inte visste vad som var fel så jag började också gråta..
Efter kanske en timmes gallskrikande tystnade han iallafall och somnade av utmattning och jag var hur rädd som helst och satt med handen på hans mage för att se att han andades... Hemskaste känslan i världen... aldrig varit så rädd tror jag. Jag vet inte varför men det var bara som om något var så fel när han skrek så mycket..
På eftermiddagen tog iallafall jag och Kaspian bilen ut till graven och jag kände sådana enorma skuldkänslor när jag sa att VI skulle åka hem till RIKARD och äta middag.
För det första kändes det som om jag tog hans son ifrån honom på något sätt.
För det andra så har jag nog knappt ännu fattat att han faktiskt är borta... Känner mig så otroligt otrogen och fel när jag är med Rikard...
Han är iallafall underbar och förstår så bra och vi kan prata om det och ibland orkar jag inte ha kontakt någon dag då förstår han det..
Är otroligt glad att jag hittat en sådan fin och lugn kille...
Nu ska jag iallafall sova...
Kaspian har förresten helt underbara sovrutiner nuförtiden och vaknar runt nio...
GLATT SMS!!!
Åhh jag är så glad nu!
Fick nyss ett sms från min kära vän Maya "Vi är godkända som adoptivföräldrar!!!!"
Började gråta när jag fick smset då maya och hennes pojkvän kämpat så mycket för att få barn och de var så ledsna och uppgivna när de kom fram till att de helt enkelt inte kan få barn tillsammans på naturlig väg, men efter massa tänkande kom de på att ville adoptera och sedan började den kampen med allt vad det innebär.
Åååh jag är så glad och önskar dem all lycka.
Har fått upp några tavlor och skrivit shoppinglista på IKEA nu ikväll, har även fixat lite i Kaspians rum och målat klart alla dörrar som den girliga tjejen som bodde här innan målat CHOCKROSA...
Nu är alla "grundgrejer" färdiga så snart jag bara får ändan ur och köper färg till mitt rum, de är nu i samma girliga anda vita med en vägg rosa.
Fick nyss ett sms från min kära vän Maya "Vi är godkända som adoptivföräldrar!!!!"
Började gråta när jag fick smset då maya och hennes pojkvän kämpat så mycket för att få barn och de var så ledsna och uppgivna när de kom fram till att de helt enkelt inte kan få barn tillsammans på naturlig väg, men efter massa tänkande kom de på att ville adoptera och sedan började den kampen med allt vad det innebär.
Åååh jag är så glad och önskar dem all lycka.
Har fått upp några tavlor och skrivit shoppinglista på IKEA nu ikväll, har även fixat lite i Kaspians rum och målat klart alla dörrar som den girliga tjejen som bodde här innan målat CHOCKROSA...
Nu är alla "grundgrejer" färdiga så snart jag bara får ändan ur och köper färg till mitt rum, de är nu i samma girliga anda vita med en vägg rosa.
Bitar faller på plats..
Har lite bloggabstinens, behöver någonstans att skriva av mig på!
Så jag kommer blogga lite ibland när jag har något att skriva om så nu är det främst en mammablogg detta!
Alla möbler i lägenheten är iordning och det står endast tre kartonger inne i sovrummet kvar, med tavlor, små plockegrejer och lite så.
Jag försöker ta det lugnt så att vi ska landa, vi har flyttat två gånger på otroligt kort tid och det är jobbigt och krävande.
Men jag känner mig lugn inombords, jag har hittat rätt. Jag ska och vill bo i Kalmar.
Igår var vi på besök hos dagmamman Kaspian ska börja gå hos snart. Jag är överlycklig att jag hittat plats hosen dagmamma och inte på dagis så jag tycker det är avsevärt bättre med mindre och personligare grupper, en person som följer individen och inte schemat om ni förstår, har Kaspian sovit dåligt en natt vill jag att han ska kunna sova en timem längre på dagen tex. På ett dagis tror jag inte det hade varit möjligt då de går efter strikta scheman o liknande.
Hon verkade jättebra, lugn och glad. Snart kommer Kaspian börja gå två dagar i veckan hos dagmamma, då jag hjälper Rikard med uppstartningen av hans nya mottagning. Vi får se hur mycket jobb o så det blir men min förhoppning är att han inte ska behöva gå mer än max tre dagar i veckan upp till två års ålder.
Allt känns bara bra, ingenting är omöjligt. Jag känner att en bit fallit på plats iomed flytten. Nu ska jag bara börja ta upp gamla kontakter, gå på lite mammaträffar o liknande.
Kaspian springer runt som en tok och ibland springer han så fort så han hinner inte stanna och springer rakt in i en vägg, det ser så sött ut när han blir jätteförvånad, säger "ouff" och fortsätter springa...
Så jag kommer blogga lite ibland när jag har något att skriva om så nu är det främst en mammablogg detta!
Alla möbler i lägenheten är iordning och det står endast tre kartonger inne i sovrummet kvar, med tavlor, små plockegrejer och lite så.
Jag försöker ta det lugnt så att vi ska landa, vi har flyttat två gånger på otroligt kort tid och det är jobbigt och krävande.
Men jag känner mig lugn inombords, jag har hittat rätt. Jag ska och vill bo i Kalmar.
Igår var vi på besök hos dagmamman Kaspian ska börja gå hos snart. Jag är överlycklig att jag hittat plats hosen dagmamma och inte på dagis så jag tycker det är avsevärt bättre med mindre och personligare grupper, en person som följer individen och inte schemat om ni förstår, har Kaspian sovit dåligt en natt vill jag att han ska kunna sova en timem längre på dagen tex. På ett dagis tror jag inte det hade varit möjligt då de går efter strikta scheman o liknande.
Hon verkade jättebra, lugn och glad. Snart kommer Kaspian börja gå två dagar i veckan hos dagmamma, då jag hjälper Rikard med uppstartningen av hans nya mottagning. Vi får se hur mycket jobb o så det blir men min förhoppning är att han inte ska behöva gå mer än max tre dagar i veckan upp till två års ålder.
Allt känns bara bra, ingenting är omöjligt. Jag känner att en bit fallit på plats iomed flytten. Nu ska jag bara börja ta upp gamla kontakter, gå på lite mammaträffar o liknande.
Kaspian springer runt som en tok och ibland springer han så fort så han hinner inte stanna och springer rakt in i en vägg, det ser så sött ut när han blir jätteförvånad, säger "ouff" och fortsätter springa...
Status!
Hej allihopa!
Fick lite skriva-av-mig-lust...
Sitter just nu på golvet i vårat nya vardagsrum i Kalmar, omgiven av flyttkartonger.
Jag bestämde mig för några månader sedan, jag har egentligen aldrig trivts i Stockholm och vill inte uppfostra och låta Kaspian växa upp mitt i trafiktätaste city.
Så - en natt bestämde jag mig för en trea på markplan, stoor innergård med lekpark och massa gräsmatta.
Att flytta med en ivrig liten kille som precis lärt sig gå är ingen lek kan jag berätta...
Men överlag gick flytten jättebra, hyrde lastbil som Rikard körde och jag & Kaspian körde ner bilen.
Allt känns jättebra, nu ska vi bara ta det lugnt, packa upp och försöka få oss ett hem Kaspian och jag!
Saknar såklart alla vänner otroligt mycket men vi är ju vana bilåkare på vägen mellan Stockholm - Kalmar så besöken ska inte bli allt för sporadiska!
Vi mår bra allihopa, Rikard och jag är i början på något som i framtiden kommer att kallas ett förhållande.
Jag har otroligt svårt att låta mig själv släppa in honom nära utan att känna dåligt samvete eller skuld till Rouzbeh men allt får ta sin tid, nu har vi ingen avstånd mellan varandra och kan verkligen lära känna varandra.
STOR kram till er alla!
Nu slutar jag!
Nu slutar jag blogga, Jag har inte lika mycket att berätta längre och sorgen är mer hanterlig vilket gör den svårare att skriva om.
Ett stort enormt TACK från djupet av mitt hjärta för alla underbara kommentarer som har hjälpt mig att komma till den punkt jag är på idag.
Jag tror faktiskt, att utan bloggen hade jag aldrig kommit såhär långt på vägen.
Det har varit en frizon att skriva här, jag har aödrig behövt tänka vad jag ska skriva eller säga för att inte uttrycka mig fel utan bara skrivit rakt ur hjärtat och hjärnan.
Nu går vi vidare. (Kaspian kryper vidare.. ;))
Önskar jag kunde få ge er alla därute en kram på riktigt men som substitut - krama någon er närhet! Eller säg ett snällt ord. Ge en komplimang. ett leende. Ett hej. Upskatta vardagen, vi har en sådan enorm tur att vi har folk runt omkring oss som vi tycker om och som tycker om oss.
Vi har tak över huvudet, en säng att sova i och mat att äta.
Och framförallt har vi kärlek!
Ta vara på den.
Ett stort enormt TACK från djupet av mitt hjärta för alla underbara kommentarer som har hjälpt mig att komma till den punkt jag är på idag.
Jag tror faktiskt, att utan bloggen hade jag aldrig kommit såhär långt på vägen.
Det har varit en frizon att skriva här, jag har aödrig behövt tänka vad jag ska skriva eller säga för att inte uttrycka mig fel utan bara skrivit rakt ur hjärtat och hjärnan.
Nu går vi vidare. (Kaspian kryper vidare.. ;))
Önskar jag kunde få ge er alla därute en kram på riktigt men som substitut - krama någon er närhet! Eller säg ett snällt ord. Ge en komplimang. ett leende. Ett hej. Upskatta vardagen, vi har en sådan enorm tur att vi har folk runt omkring oss som vi tycker om och som tycker om oss.
Vi har tak över huvudet, en säng att sova i och mat att äta.
Och framförallt har vi kärlek!
Ta vara på den.
2008
Så är det nu 2008!
Nyår var superlyckat med en underbar middag hemma hos Linus och Beatrice, Emmy och Kaspian sov i symbios precis under middagen så vi kunde äta världens godaste middag i lugn och ro.
Vid tolvslaget skålade vi i champagne och jag fick en helt häftig upplevelse, eller upplevelse och upplevelse men vi stod i sovrummet och beundrade våra små och jag kunde nästan ta på stämningen som var KÄRLEK.
Nytt år, Nya chanser och framförallt Fräscha chanser.
Två år sedan olyckan. Två års kämpande.
Kaspian kryptränar dagarna i ända och är knappt nöjd någon annanstans än på marken.
Han kan krypa men det går saaaakta, men han är lika lycklig för det!!
Han äter istortsett samma mat som mig nu, skrattar högt och hela tiden vilket är kul och underbart.
Rikard har köpt en liten lägenhet i Stockholm och planerar att starta eget här 2008.
Jag känner mig så otroligt trygg med honom och det gör jag inte med många människor!
Nu har jag suttit här alldeles för länge, om 5 timmar vaknar Kaspian.....
Nyår var superlyckat med en underbar middag hemma hos Linus och Beatrice, Emmy och Kaspian sov i symbios precis under middagen så vi kunde äta världens godaste middag i lugn och ro.
Vid tolvslaget skålade vi i champagne och jag fick en helt häftig upplevelse, eller upplevelse och upplevelse men vi stod i sovrummet och beundrade våra små och jag kunde nästan ta på stämningen som var KÄRLEK.
Nytt år, Nya chanser och framförallt Fräscha chanser.
Två år sedan olyckan. Två års kämpande.
Kaspian kryptränar dagarna i ända och är knappt nöjd någon annanstans än på marken.
Han kan krypa men det går saaaakta, men han är lika lycklig för det!!
Han äter istortsett samma mat som mig nu, skrattar högt och hela tiden vilket är kul och underbart.
Rikard har köpt en liten lägenhet i Stockholm och planerar att starta eget här 2008.
Jag känner mig så otroligt trygg med honom och det gör jag inte med många människor!
Nu har jag suttit här alldeles för länge, om 5 timmar vaknar Kaspian.....
´
Jag ser på dig när du sover
Du är så liten men så stor
Försöker förstå att du är min
Försöker förstå kärleken som är så oerhörd och stor
Försöker förstå att du kommer vara med mig hela livet
Förstår inte, men anar
Hur mycket jag ska ge dig, Hur mycket jag ska älska, hur mycket jag ska kämpa
Hur mycket du ska betyda, hur mycket jag ska känna
Förstår inte, men anar - att du är det största som har hänt mig
Det största, bästa och mesta.
Du rör dig när du sover
Försöker förstå att kärlek gjort dig
Försöker förstå all kärlek som bor inom dig
Du är det vackraste jag har
tips
Sådana här hjärtan fick vi några stycken av Rikard och de är helt underbart bra!!
Man kokar dem och sedan när man vill att de ska bli varma knäcker man den lilla metallbiten inuti och de blir varma.
Jag tar med dem på kalla promenader och lägger bredvid Kaspian i vagnen, lägger det i vantarna innan man ska gå ut tex.
Supermysiga
Hemma
Hemma från Kalmar efter en underbar jul med heela tjocka släkten.
Så härligt att få tid att umgås och prata med alla, maten var utsökt och julklapparna en stor bonus!!
Kaspian fick kläder, leksaker, sängkläder, fina hemstickade små vantar (till våren), presentkort, pengar insatta på sina fonder... Så mycket fint!
Jag hade önskat mig en ny mobil, Nokia 7500 är nu min =) superfin och enkel.
Fick massa annat men det orkar jag inte ta här men jag är såå nöjd med julen.
Kaspian var inte alls rädd för tomten trots att det var första gången...
Juldagen spenderades hemma hos Rouzbehs föräldrar och släkt, vi promenerade till graven, bytte julklappar och åt o pratade!
Nu ska jag tvätta och dona här hemma.....
Så härligt att få tid att umgås och prata med alla, maten var utsökt och julklapparna en stor bonus!!
Kaspian fick kläder, leksaker, sängkläder, fina hemstickade små vantar (till våren), presentkort, pengar insatta på sina fonder... Så mycket fint!
Jag hade önskat mig en ny mobil, Nokia 7500 är nu min =) superfin och enkel.
Fick massa annat men det orkar jag inte ta här men jag är såå nöjd med julen.
Kaspian var inte alls rädd för tomten trots att det var första gången...
Juldagen spenderades hemma hos Rouzbehs föräldrar och släkt, vi promenerade till graven, bytte julklappar och åt o pratade!
Nu ska jag tvätta och dona här hemma.....
GOD JUL
All packning är i bilen, Kaspian flackar med ögonen och kommer somna vilken minut som helst så nu ska jag bara slå ihop datorn och bära ner honom till bilen och börja köra mot Kalmar!
Men först vill jag önska er en otroligt härlig jul!
Men först vill jag önska er en otroligt härlig jul!
Julklappsshopping med bebis
Julklappsshopping.
Klingar ordet bekant?
Jag var ute igår, satte Kaspian i sele på magen eftersom jag får panik av att försöka komma fram med barnvagn när det är 55943 personer i vägen (och jag vet att de blir minst lika irriterade).
Han var jättelugn i början och tyckte det var jättekul, men itakt som mina händer fylldes med diverse påsar blev han lessnare och lessnare.
Min rygg började strejka och svetten krypa fram, Kaspian gnälla.
Jag sprang in på närmaste McDonalds där det var tjockt med folk.
Jag ville bara få ur honom ur selen innan han började gallskrika, därför satte jag mig på första bästa plats och släppte kassarna, Percis när jag fått ur honom och han var lugn kommer det fram en tjej som jobbar där och säger; "Ursäkta, men du måste beställa något för att få vistas i våra lokaler".
Då brast allt och jag kokade av ilska, stress och hyperventilerade.
Tack gud för taxi med underbara taxichaufförer, säger jag bara.
Hade inte klarat av tunnelbanan i det tillstånd jag var i.
Kan ni förstå att det var helt underbart att få sitta med en stor kopp thé när Kaspian sov...?
Nu får julklappsshoppingen bli mer utspridd, två klappar om dagen eller något, aldrig mer försöka få alla färdiga på en dag!
Klingar ordet bekant?
Jag var ute igår, satte Kaspian i sele på magen eftersom jag får panik av att försöka komma fram med barnvagn när det är 55943 personer i vägen (och jag vet att de blir minst lika irriterade).
Han var jättelugn i början och tyckte det var jättekul, men itakt som mina händer fylldes med diverse påsar blev han lessnare och lessnare.
Min rygg började strejka och svetten krypa fram, Kaspian gnälla.
Jag sprang in på närmaste McDonalds där det var tjockt med folk.
Jag ville bara få ur honom ur selen innan han började gallskrika, därför satte jag mig på första bästa plats och släppte kassarna, Percis när jag fått ur honom och han var lugn kommer det fram en tjej som jobbar där och säger; "Ursäkta, men du måste beställa något för att få vistas i våra lokaler".
Då brast allt och jag kokade av ilska, stress och hyperventilerade.
Tack gud för taxi med underbara taxichaufförer, säger jag bara.
Hade inte klarat av tunnelbanan i det tillstånd jag var i.
Kan ni förstå att det var helt underbart att få sitta med en stor kopp thé när Kaspian sov...?
Nu får julklappsshoppingen bli mer utspridd, två klappar om dagen eller något, aldrig mer försöka få alla färdiga på en dag!
Favoriter just nu för Kaspian
I matväg: Lycka är att få en tallrik med majskorn att själv sitta och pilla med. Annars är pasta med tomatsås favorit!
I lekväg: bitringar, bitringar, bitringar... (och låånga halsband)
I klädväg: Här får mamma svara men långärmade bodysar och mjuka byxor fungerar utmärkt under overallen.
I pratväg: Am-ma! Vet inte om han säger amma eller mamma men jag gissar såklart på det sistnämnda ;)
I sovväg: Gärna i mammas stora säng där man kan ligga helt utfläkt.
I musikväg: Oavsett humör kommer det alltid ett litet leende när "Här kommer lilla Ludde, håhåjaja" spelas =)
I transportväg: Bilen har blivit tråkig, men att krypa är kul!
Allt är bra med oss. Nya lägenheten börjar kännas som hemma även om de tkänns konstigt att gå förbi gamla porten när vi går promenader o liknande.
Har fått kontakt med en mammaledig tjej som har en kille som är född en månad innan Kaspian (på pricken!) och vi träffas ofta och killarna leker jättemycket!
Kramar
I lekväg: bitringar, bitringar, bitringar... (och låånga halsband)
I klädväg: Här får mamma svara men långärmade bodysar och mjuka byxor fungerar utmärkt under overallen.
I pratväg: Am-ma! Vet inte om han säger amma eller mamma men jag gissar såklart på det sistnämnda ;)
I sovväg: Gärna i mammas stora säng där man kan ligga helt utfläkt.
I musikväg: Oavsett humör kommer det alltid ett litet leende när "Här kommer lilla Ludde, håhåjaja" spelas =)
I transportväg: Bilen har blivit tråkig, men att krypa är kul!
Allt är bra med oss. Nya lägenheten börjar kännas som hemma även om de tkänns konstigt att gå förbi gamla porten när vi går promenader o liknande.
Har fått kontakt med en mammaledig tjej som har en kille som är född en månad innan Kaspian (på pricken!) och vi träffas ofta och killarna leker jättemycket!
Kramar
flytt
Jag ber om ursäkt för uteblivet bloggande men internet har varit svårtillgängligt senaste tiden.
Pga av att vi har flyttat, jag har sålt lägenheten vi köpte tillsammans och flyttat till en mindre trea.
Fortfarande på Söder.
Just nu känns allt lite konstigt men samtidigt bra, livet går vidare. Det gör det.
Flytten gick jättebra, Kaspian sov mycket och mamma och pappa var här och hjälpte mig.
När jag tänker på honom blir jag inte ledsen, jag tänker inte på allt hemskt som ha rhänt och kommer att hända.
Jag tänker glada tankar och ler, och det är så otroligt skönt.
Jag och Rikard har all tid i världen framför oss så därför tar vi det otroligt lugnt och känner efter ordentligt.
Dagarna består just nu av uppackning, pill med smågrejer och ett försök till anpassning i nya lägenheten.
Kaspian kommer börja krypa närsomhelst och det känns stort, lillkillen min kan ta sig fram själv, han pekar på saker han vill ha och skriker "näh" när det är någonting han inte vill. Han är så stor och allting går så snabbt.
Kramar
Pga av att vi har flyttat, jag har sålt lägenheten vi köpte tillsammans och flyttat till en mindre trea.
Fortfarande på Söder.
Just nu känns allt lite konstigt men samtidigt bra, livet går vidare. Det gör det.
Flytten gick jättebra, Kaspian sov mycket och mamma och pappa var här och hjälpte mig.
När jag tänker på honom blir jag inte ledsen, jag tänker inte på allt hemskt som ha rhänt och kommer att hända.
Jag tänker glada tankar och ler, och det är så otroligt skönt.
Jag och Rikard har all tid i världen framför oss så därför tar vi det otroligt lugnt och känner efter ordentligt.
Dagarna består just nu av uppackning, pill med smågrejer och ett försök till anpassning i nya lägenheten.
Kaspian kommer börja krypa närsomhelst och det känns stort, lillkillen min kan ta sig fram själv, han pekar på saker han vill ha och skriker "näh" när det är någonting han inte vill. Han är så stor och allting går så snabbt.
Kramar
Varför jag?
Ibland blir jag bara arg. Varför skulle han dö för? Varför skulle något så hemskt hända precis då? Om det nu absolut skulle ha hänt kunde det väl ha väntat en sisådär 70 år... Varför ska jag behöva kämpa ensam för?
Varför, varför, varför händer detta oss?
Jag blir arg för att jag är så nyfiken, nyfiken på vad som skulel kunan ha hänt om han fortfarande fanns här.
Skulel han ha samma frisyr? Skulle han använda sig av samma uttryck? Skulel vi fortfarande bo i den här lägenheten?
Skulle våra framtida barn bli lika söta? Skulle vi ha fullföljt vår förlovning och gift oss?
Varför kan inte jag få följa den här bloggen, och sedan titta på mina två prinsar och aldrig kunna föreställa mig ett liv utan dem?
Men å andra sidan har ajg också accepterat, det gör ont men jag vet ändå att det är som det är och det ger mig ett litet lugn.
Mitt i bland alla dessa tankar är jag så himla förvirrad, jag och Rikard har flyttat våran relation till något slags flört-stadie, Jag vet inte var jag står i allt detta. Måste fokusera på mitt ett tag, fokusera på vad jag faktiskt vill med framtiden. Jag vet att jag inte kan gå hemma och älta hur länge som helst, jag vet att jag inte kan stoppa mig själv från saker jag faktiskt vill göra bara för att jag har bilden av Rouzbeh i bakhuvudet, jag måste intala mig själv att han vill att jag ska vara lycklig.
För det vill han ju, saker som har hänt har hänt och då får man bara göra det bästa av situationen...
Svamlar lite nu... Trött efter flera dagar av hantverkarspring i lägenheten, dörrar och fönster på vid gavel, massa oljud och att känna mig allmänt obekväm i mitt eget hem.
Men snyggt blev det! Nya tapeter i vardagsrummet och Kaspians rum har fått blåa ränder på en vägg!
Kram!
Varför, varför, varför händer detta oss?
Jag blir arg för att jag är så nyfiken, nyfiken på vad som skulel kunan ha hänt om han fortfarande fanns här.
Skulel han ha samma frisyr? Skulle han använda sig av samma uttryck? Skulel vi fortfarande bo i den här lägenheten?
Skulle våra framtida barn bli lika söta? Skulle vi ha fullföljt vår förlovning och gift oss?
Varför kan inte jag få följa den här bloggen, och sedan titta på mina två prinsar och aldrig kunna föreställa mig ett liv utan dem?
Men å andra sidan har ajg också accepterat, det gör ont men jag vet ändå att det är som det är och det ger mig ett litet lugn.
Mitt i bland alla dessa tankar är jag så himla förvirrad, jag och Rikard har flyttat våran relation till något slags flört-stadie, Jag vet inte var jag står i allt detta. Måste fokusera på mitt ett tag, fokusera på vad jag faktiskt vill med framtiden. Jag vet att jag inte kan gå hemma och älta hur länge som helst, jag vet att jag inte kan stoppa mig själv från saker jag faktiskt vill göra bara för att jag har bilden av Rouzbeh i bakhuvudet, jag måste intala mig själv att han vill att jag ska vara lycklig.
För det vill han ju, saker som har hänt har hänt och då får man bara göra det bästa av situationen...
Svamlar lite nu... Trött efter flera dagar av hantverkarspring i lägenheten, dörrar och fönster på vid gavel, massa oljud och att känna mig allmänt obekväm i mitt eget hem.
Men snyggt blev det! Nya tapeter i vardagsrummet och Kaspians rum har fått blåa ränder på en vägg!
Kram!
Snö!
Så härligt med snö som lyser upp ute nu!
Kaspian har ändrat om i sina rutiner igen vilket betyder att han vaknar vid sex istället för sju, då vill han ha mat och gärna vara vaken en stund.
Tror det beror på att han växer mycket nu och det går åt mycket energi, därför han vaknar tidigare.
Jag klagar faktiskt inte! Det är så mysigt att sitta i värmen och amma prinsen och se snön utanför, och som imorse att det snöade! MYS
På något sätt är det lite en magisk känsla att vara vaken så tidigt, allt är helt tyst, inga andra är vakna.. =)
Kan ni förstå att om sex dagar fyller min son som nyss låg i magen SEX månader!!
Heelt ofattbart att tiden går så fort, snart är det dagis, fritids och skola och hela baletten... .
När jag tänker på det så blir jag GLAD, Det känns så priviligerat på något sätt, att MIN prins ska få börja skolan, få läxor, kompisar osv.
Och det ända han gör justnu är att ligga och kolla på mig med de underbaraste bruna ögon i världen...
Han ställer sig i krypställning ofta, och sträcker sedan armarna och benen rakt och och faller poff rakt ner...
Ajaj i mammahjärtat...
Nu ska vi iallafall ta en promenad, har inte varit ute än idag..
Blir en kort, har inte satt på vinterhjulen på vagnen...
Kramar
Kaspian har ändrat om i sina rutiner igen vilket betyder att han vaknar vid sex istället för sju, då vill han ha mat och gärna vara vaken en stund.
Tror det beror på att han växer mycket nu och det går åt mycket energi, därför han vaknar tidigare.
Jag klagar faktiskt inte! Det är så mysigt att sitta i värmen och amma prinsen och se snön utanför, och som imorse att det snöade! MYS
På något sätt är det lite en magisk känsla att vara vaken så tidigt, allt är helt tyst, inga andra är vakna.. =)
Kan ni förstå att om sex dagar fyller min son som nyss låg i magen SEX månader!!
Heelt ofattbart att tiden går så fort, snart är det dagis, fritids och skola och hela baletten... .
När jag tänker på det så blir jag GLAD, Det känns så priviligerat på något sätt, att MIN prins ska få börja skolan, få läxor, kompisar osv.
Och det ända han gör justnu är att ligga och kolla på mig med de underbaraste bruna ögon i världen...
Han ställer sig i krypställning ofta, och sträcker sedan armarna och benen rakt och och faller poff rakt ner...
Ajaj i mammahjärtat...
Nu ska vi iallafall ta en promenad, har inte varit ute än idag..
Blir en kort, har inte satt på vinterhjulen på vagnen...
Kramar
Text
Lugnt i lägenheten, har en prins och en prinsessa som sover i sovrummet.
Emmy är här medan mamma är på läkarkontroll.
Mår faktiskt lite dåligt då det har varit massa förstörelse vid R:s grav, visserligen vid flera gravar på samma kyrkogård men ajg tar det ändå personligt. Orkar inte skriva så mycket men de har rivit bort alla blommor, hjärtan, brev o likn och krafsat i jorden. Det känns som en sådan överträdelse på min integritet på något sätt.
Förstår inte hur man kan göra något sådant.
Aja...
Förresten ett låttips är låten som hjälpt mig otroligt mycket i mtt sorgarbete.
Ladda ner Emil Sigfridsson - Tillbaka till igår
Några textrader som stämmer så himla bra in.
Hade velat haft den ingraverad på gravstenen men det är tyvärr för sent nu :/
Ett ögonblick, var allt du fick när livet borde vart enkelt.
Men tryggheten byggs upp igen, och styrkan kommer tillbaks.
När alla tårar tagit slut, och när stormen ridit ut.
Det sägs att tiden läker sår men minnena dem når, tillbaka till igår.
Varenda ord stämmer så bra in.
Nu ska jag mixa lite ärtor till prinsen till han vaknar = )
Kram
Emmy är här medan mamma är på läkarkontroll.
Mår faktiskt lite dåligt då det har varit massa förstörelse vid R:s grav, visserligen vid flera gravar på samma kyrkogård men ajg tar det ändå personligt. Orkar inte skriva så mycket men de har rivit bort alla blommor, hjärtan, brev o likn och krafsat i jorden. Det känns som en sådan överträdelse på min integritet på något sätt.
Förstår inte hur man kan göra något sådant.
Aja...
Förresten ett låttips är låten som hjälpt mig otroligt mycket i mtt sorgarbete.
Ladda ner Emil Sigfridsson - Tillbaka till igår
Några textrader som stämmer så himla bra in.
Hade velat haft den ingraverad på gravstenen men det är tyvärr för sent nu :/
Ett ögonblick, var allt du fick när livet borde vart enkelt.
Men tryggheten byggs upp igen, och styrkan kommer tillbaks.
När alla tårar tagit slut, och när stormen ridit ut.
Det sägs att tiden läker sår men minnena dem når, tillbaka till igår.
Varenda ord stämmer så bra in.
Nu ska jag mixa lite ärtor till prinsen till han vaknar = )
Kram
Vi har det bra och han har det bra.
Allt är jättebra förutom blogginspirationen som befinner sig långt ifrån mig.. ;)
Kaspian växer och mår bra, sover hela nätter och det är helt underbart skönt.
Har börjat ge större grötportioner på kvällen, därför han sover hela nätter tror jag.
Jag lägger honom vid 20 och han vaknar igen vid 6.00, då vill han bara äta och sedan sova en timme till ungefär.
Jag är faktiskt piggare än någonsin...
Hela denna vecka har vi umgåtts mycket med Beatrice och Emmy då de är själva hemma, Linus är i Australien med jobbet.
Så galet men underbart att än en gång få vara med ett liv från första dagarna i livet och se henne utvecklas och växa och så småningom bli en människa med alldeles egna viljor, tankar och språk.
Tänk vad underbart det är egentligen, och att det funkar!
Har haft massor av sådana här tankar senaste tiden, tänk ändå att jag och Rouzbeh överhuvudtaget kunde få barn, att vi två kunde bilda något så underbart och vackert och otroligt tillsammans.
Jag är så otroligt lyckligt lottad som har min prins kvar!
Även om jag mer än allt annat vill ha även min kung här så har jag accepterat det. Han har det bra nu.
Min alldeles egna hjälte har det bra nu.
Kaspian växer och mår bra, sover hela nätter och det är helt underbart skönt.
Har börjat ge större grötportioner på kvällen, därför han sover hela nätter tror jag.
Jag lägger honom vid 20 och han vaknar igen vid 6.00, då vill han bara äta och sedan sova en timme till ungefär.
Jag är faktiskt piggare än någonsin...
Hela denna vecka har vi umgåtts mycket med Beatrice och Emmy då de är själva hemma, Linus är i Australien med jobbet.
Så galet men underbart att än en gång få vara med ett liv från första dagarna i livet och se henne utvecklas och växa och så småningom bli en människa med alldeles egna viljor, tankar och språk.
Tänk vad underbart det är egentligen, och att det funkar!
Har haft massor av sådana här tankar senaste tiden, tänk ändå att jag och Rouzbeh överhuvudtaget kunde få barn, att vi två kunde bilda något så underbart och vackert och otroligt tillsammans.
Jag är så otroligt lyckligt lottad som har min prins kvar!
Även om jag mer än allt annat vill ha även min kung här så har jag accepterat det. Han har det bra nu.
Min alldeles egna hjälte har det bra nu.
ingen blogglust
Har ingen vidare blogglust, inget att skriva om för den delen heller.
allt går runt runt, vi går upp, äter, leker, äter, går ut, träffar någon, går hem, äter, sover.
Ekorrhjulet tar ut sin tråkiga rätt...
Dock är det himlens kul att se prinsen varje dag, ställer sig i krypställning och sedan slappnar av totalt och landar med en smäll på golvet :)
Femmånadersspruta tagen, hemsk. Han skrek i säkert en timme efteråt.. .
Maten ligger på samma nivå, hälften riktig mat till lunch och hälften riktig mat till kvällen.
Funkar bra men han vill fortfarande amma en gång på natten, ska börja med enbart riktig mat på kvällarna så småningom.
Sovningen går bara bättre och bättre, han skriker fortfarande hjärtskärande några sekunder när jag gått ut men sedan blir han tyst och somnar ganska fort tror jag.
En gammal barndomskompis till Rouzbeh ringde igår och hade fått upp tankar och minnen så vi satt i flera timmar och bara pratade och grät till alla minnen..
Lite update, Nu ska jag lägga mig och läsa MAMA och sedan sova.
allt går runt runt, vi går upp, äter, leker, äter, går ut, träffar någon, går hem, äter, sover.
Ekorrhjulet tar ut sin tråkiga rätt...
Dock är det himlens kul att se prinsen varje dag, ställer sig i krypställning och sedan slappnar av totalt och landar med en smäll på golvet :)
Femmånadersspruta tagen, hemsk. Han skrek i säkert en timme efteråt.. .
Maten ligger på samma nivå, hälften riktig mat till lunch och hälften riktig mat till kvällen.
Funkar bra men han vill fortfarande amma en gång på natten, ska börja med enbart riktig mat på kvällarna så småningom.
Sovningen går bara bättre och bättre, han skriker fortfarande hjärtskärande några sekunder när jag gått ut men sedan blir han tyst och somnar ganska fort tror jag.
En gammal barndomskompis till Rouzbeh ringde igår och hade fått upp tankar och minnen så vi satt i flera timmar och bara pratade och grät till alla minnen..
Lite update, Nu ska jag lägga mig och läsa MAMA och sedan sova.
Trött och sliten
Rubriken säger väl egentligen allt.
Kaspian har verkligen slutat sova. Han blir inte trött och skrattar och busar hela tiden, lägger jag ner honom i sängen blir han inte arg utan han ligger och pratar och sprattlar för sig själv. Han somnar bara inte.
Jag har provat allt men han måste verkligen vara i någon pigg period.
Han sover två timmar på dagen och sju på nätterna ca och det är inte kul.. .
Det var den energin från Kalmar...
Det är iallafall skönt att vara hemma och veta vart allt är någonstans och inte känna sig oförskämd när man slänger allt lite här och var.. ;P
Det är kul att han iallafall är så glad och pigg, annars hade jag aldrig klarat av detta.
Just nu sitter jag i ett par orangea mysbyxor.. Jag ligger verkligen efter med tvättningen men idag är tvättdag för hela slanten.
Yep, Pappa kommer hit på onsdag med sin tjej. De ska hälsa på lite vänner och bo på hotell precis här i närheten. Innan de åker hem ska de hämta en cockerspanielvalp i Täby! Ska bli skönt att träffa pappa ordentligt, han jobbade mycket nu när vi var i Kalmar så det blev bara några utströdda timmar.
Nu ska jag sätta på lite musik och hänga tvätt här.
kramar
Dum, dum, dum
Åh vad jag känner mig dum.
Jag gav upp, Kaspian har slutat sova. punkt.
Så jag tog mitt pick och pack och åkte hem. Jag är bara så less på allt. Mamma ringde och var jätteledsen över att vi bara åkte och jag ångrar mig jättemycket. Men de tär ändå skönt att vara hemma i en lägenhet som luktar hemma.
Kaspian sover nu, jag kompromissade och la honom i min säng och låg tätt intill och då somnade han.
Känner mig verkligen helt tom.
Vet ingenting
Jag gav upp, Kaspian har slutat sova. punkt.
Så jag tog mitt pick och pack och åkte hem. Jag är bara så less på allt. Mamma ringde och var jätteledsen över att vi bara åkte och jag ångrar mig jättemycket. Men de tär ändå skönt att vara hemma i en lägenhet som luktar hemma.
Kaspian sover nu, jag kompromissade och la honom i min säng och låg tätt intill och då somnade han.
Känner mig verkligen helt tom.
Vet ingenting
