GLATT SMS!!!

Åhh jag är så glad nu!
Fick nyss ett sms från min kära vän Maya "Vi är godkända som adoptivföräldrar!!!!"
Började gråta när jag fick smset då maya och hennes pojkvän kämpat så mycket för att få barn och de var så ledsna och uppgivna när de kom fram till att de helt enkelt inte kan få barn tillsammans på naturlig väg, men efter massa tänkande kom de på att ville adoptera och sedan började den kampen med allt vad det innebär.
Åååh jag är så glad och önskar dem all lycka.

Har fått upp några tavlor och skrivit shoppinglista på IKEA nu ikväll, har även fixat lite i Kaspians rum och målat klart alla dörrar som den girliga tjejen som bodde här innan målat CHOCKROSA...
Nu är alla "grundgrejer" färdiga så snart jag bara får ändan ur och köper färg till mitt rum, de är nu i samma girliga anda vita med en vägg rosa.


Bitar faller på plats..

Har lite bloggabstinens, behöver någonstans att skriva av mig på!
Så jag kommer blogga lite ibland när jag har något att skriva om så nu är det främst en mammablogg detta!
Alla möbler i lägenheten är iordning och det står endast tre kartonger inne i sovrummet kvar, med tavlor, små plockegrejer och lite så.
Jag försöker ta det lugnt så att vi ska landa, vi har flyttat två gånger på otroligt kort tid och det är jobbigt och krävande.
Men jag känner mig lugn inombords, jag har hittat rätt. Jag ska och vill bo i Kalmar.

Igår var vi på besök hos dagmamman Kaspian ska börja gå hos snart. Jag är överlycklig att jag hittat plats hosen dagmamma och inte på dagis så jag tycker det är avsevärt bättre med mindre och personligare grupper, en person som följer individen och inte schemat om ni förstår, har Kaspian sovit dåligt en natt vill jag att han ska kunna sova en timem längre på dagen tex. På ett dagis tror jag inte det hade varit möjligt då de går efter strikta scheman o liknande.
Hon verkade jättebra, lugn och glad. Snart kommer Kaspian börja gå två dagar i veckan hos dagmamma, då jag hjälper Rikard med uppstartningen av hans nya mottagning. Vi får se hur mycket jobb o så det blir men min förhoppning är att han inte ska behöva gå mer än max tre dagar i veckan upp till två års ålder.

Allt känns bara bra, ingenting är omöjligt. Jag känner att en bit fallit på plats iomed flytten. Nu ska jag bara börja ta upp gamla kontakter, gå på lite mammaträffar o liknande.
Kaspian springer runt som en tok och ibland springer han så fort så han hinner inte stanna och springer rakt in i en vägg, det ser så sött ut när han blir jätteförvånad, säger "ouff" och fortsätter springa...

RSS 2.0