Miss mum

Livet är verkligen en bergochdalbana för mig.
Hela tiden.
Just nu är jag nere i den djupaste av dalarna. Kände därför för att skriva av mig på bloggen. Skriver nästan aldrig nuförtiden, det blir likosm inte tid när jag hela dagarna ska hålla koll på en vild och nyfiken 2åring och på kvällarna klara av allt hushållsarbete själv. Ja, för jag är själv igen.

Jag och Rikard var tillsammans i ett och ett halvt år. Allt var bra men så en dag dog kärleken på något vis, jag tror den hade varit påväg utåt en längre tid. Rikard fick stå ut med mycket från mig, jag var inte på något vis hel när jag träffade honom utan ältade, grät och var hysterisk emellanåt. Och jag jag kan ärligt säga att jag fått stå ut med mycket från han också. Han är en jätteharmonisk människa som är snäll och positiv mest hela tiden, därför blir han, när han blir arg, hysteriskt arg. Han fick utbrott mer eller mindre och våra gräl kunde ibland sluta med att jag var rädd för honom.


Så därför tog vi beslutet. Och jag har återigen flyttat, men jag är van nu, Kaspian ockå.
Och livet går vidare. Även fast jag ibland vill stanna det.
Ärligt, jag ska inte glorifiera någonting, det är rentutsagt förjävligt att klara vardagen själv. Jag beundrar de mammor och pappor som gör det med fler barn. Jag lägger mig i sängen varje kväll utmattad. Och vaknar utmattad. Om jag ens får somna.

För Kaspian har slutat sova...
Han lägger sig vid nio varje kväll, då börjar jag fixa,städa, kolla på program jag spelat in, betala räkningar osv.
Kommer isäng vid ett oftast. Och sen vaknar Kaspian trenollnoll. Jag kan nästan stälal klockan efter honom.
Klockan tre, och är klarvaken. Jag vyssjar, vaggar, sjunger, gör varm mjölk, försöker leka och trötta ut honom och i bästa fall somnar han igen vid fyra kanske, ibland inte alls. Och så ska vi upp sju och vara vid dagis åtta.
Jag har varit på ett besök hos vårdcentralen men de säger att det är en fas. Att jag ska lägga honom senare.
Men jag kan inte lägga honom senare! Då fungerar inte vardagen helt enkelt, jag måste några timmar om dagen för mig själv där jag kan städa,tvätta och allt det där, nivet.

Så jag får väl helt enkelt vääääänta uuuut faaaaaaaasen.
Men min lilla gullunge är ju ändå värd allt för mig så han kan få vara vaken hela nätterna, bara han finns kvar hos mig.
Nu ska jag hänga tvätt och bada min rumpnisse som leker så fint just nu. Sedan ska jag försöka se Idol hade jag tänkt, Ska försöka varva ner Kaspian timmarna innan han ska sova så han inte är uppe i varv utan somnar lugnt och fint.

Skönt att skriva faktiskt! Skriv jättegärna om ni läst:)