Miss mum

Mammagruppen var helt underbar. Supertrevliga tjejer och barn, Kaspian börjar upptäcka andra barn mer och mer och det är så kul!
En syster till en mamma var med och hon var höggravid och alla mammor fick något magiskt i blicken och tittade tindrande på hennes mage. Jag tror alla saknar den magen och den känslan.

Jag hade en väldigt "bra" graviditet, hade endast lite ryggont i slutet av graviditeten och mådde illa ibland, annars inget! Jag gick långa promenader i högt tempo dagen innan Kaspian tittade ut.
Dock känner jag att graviditeten kommit lite i skymundan iomed att jag gick igenom den värsta sorgen under de månaderna och jag kan säga att sorgen växte sig större ju mer magen växte, det blev bara ett tydligare och tydligare tecken på att det var fel. Han skulle ha varit här och upplevt miraklet tillsammans med mig.
Just nu tror jag att jag kommit över den värsta sorgen, jag vet att han aldrig kommer igen men jag har inte accepterat det. Jag gråter inte såmycket längre utan är ganska likgiltig och apatisk på något sätt i bearbetningen. 

 Hade grna skrivit vidare men herren i huset vill ha leksällskap ;)

Var det förresten någon som såg Oprah imorse (10.40) ?? En kvinna var där som hade förlorat både sin son och man i en flygolycka och hon sa såå många tänkvärda och otroligt kloka ord jag hade velat skriva upp men jag hade Kaspian i famnen och var allmänt distraherad av annat, finns det att se någonstans?